Aida Zaćiragić •DE VITA LILJORS RIKE

Den nya boken av den bosnisk-hercegovinska författaren Aida Zaćiragić. Bokförlaget Broarna – Mostovi från Göteborg har nyss gett ut den andra upplagan av barnbildboken Vita liljors rike, skriven av den bosnisk-hercegovinska författaren Aida Zaćiragić. Sagans handling utspelar sig i det medeltida Bosnien och är livligt illustrerad med tjugotal bilder av målaren Midhat Kapetanović. Bildboken Vita liljors rike väckte 2010 stort intresse i Sarajevo, framför allt på grund av dess enkla språk och stil som författaren använder för att skildra det oupptäckta och underbara bosniska kungariket, men också på grund av den dramatiska laddning som styr hennes karaktärer (dvs. historiska personer dolda bakom dem) genom hela historien. Den narratologiska tekniken och den skiktade struktur som präglar den här barnboken avslöjar Aida Zaćiragićs stora författarbegåvning. När bokförlaget Bosanska riječ från Sarajevo publicerade den första upplagan av bildboken Vita liljors rike, jämförde kritikerna Aida Zaćiragić, modigt men med starka argument, till och med med den store Andersen. Bildbokens otvivelaktiga värde är den största orsaken till att den andra upplagan ges ut. Författaren klev faktiskt in i sagornas värld några årtionden tidigare, när hon som barn mötte en folklegend vars huvudpersoner var riktiga kungar och drottningar som förr i tiden bodde i hennes hemstad Jajce. Som barn undersökte Aida Zaćiragić den kungliga borgens murar, katakomberna, de mörka kungliga rummen och på så sätt skapade hon bilden av dåtidens hovliv. Hon betraktade historiens spår som fanns överallt och återupplev i sin fantasi allt hon såg: katakomberna, tornen, familjegravarna, kungarnas hemliga passager... Kungliga slottets murar i Jajce gömde hemliga människoöden och olyckliga kärlekshistorier. Inom dessa murar påbörjades och slutfördes de ständiga krig som drabbade Bosnien. Redan i barndomen drömde författaren Aida Zaćiragić om att skriva ner och med hjälp av sin oändliga inbillning berika den historia som hon många gånger hört och jämfört med drömlika sagor om fjärran kungariken. Det finns ingenting som väcker människans fantasi mer än kungafamiljers livshistorier. Därför har författaren på resan genom Vita liljors rike gett oss många intressanta antydningar och med hjälp av legender berättat en historia om Bosnien, som vi hittills inte haft möjlighet att läsa. Efter kungens död kommer drottningen till styret i Vita liljors rike. Hon är en beslutsam och framgångsrik regent. Hennes dotter reser till Dubrovnik för att hitta ett svärd efter att hennes bror blev kidnappad. Svärdet var en hederssymbol och betecknade rikets makt och historiska källor bekräftar att ett sådant svärd faktiskt förvarades i Dubrovnik. På så sätt, med en kvinnas aktiva roll, ger författaren ett nytt perspektiv på Bosniens historia, till skillnad från den vanliga skildringen av kvinnor som underordnade, hämmade och rättslösa – inte bara i sagorna utan även i historieskrivningen. Det narrativa flödet visar klart att Vita liljors rike är en dynamisk historia om det medeltida Bosnien och Hecegovina och drottnignen Katarina Kosača. Texten och teckningar som följer den skildrar tillsammans en tid genom att liva upp historiska personer, händelser och perioder. Till exempel visar bilden nummer 8 en kvinna klädd i svart – legenden säger att kvinnor i Kraljeva Sutjeska (Kungens Sutjeska) började bära svarta huvuddukar efter att drottningen Katarina hade rymt sitt rike (vissa kvinnor bär dem än i dag): ”I mellantiden erövrade kungen drottningens hov och Vita liljors rike föll genast.“ Hela tiden berikar Aida Zaćiragić sin historia med Bosniens vackraste legender. På så sätt motiverar hon karaktärerna att resa, råka i knipa och rädda sig tack vare sitt skarpsinne och visdom, samt de omständigheter som är karakteristiska bara för sagor, samtidigt som hon styr historien mot en viss happy end. Den listiga drottningen skor sina hästar med bakåtvända skor för att lura in fienden på falska spår. Samtidigt är hennes barn hos sin morfar (drottningen Katarinas far sägs ha bott i Blagaj) där de hittar guldfiskar som ingen får fiska eftersom det bringar olycka... Den andra upplagan av bildboken Vita liljors rike kommer visserligen att väcka stor uppmärksamhet hos läsare och kritiker såväl i Bosnien och Hercegovina som i diasporan. Det som är särskilt viktigt är att den här boken bidrar till att diasporans litterära produktion otvivelaktigt framstår som en viktig beståndsdel av bosnisk-hercegovinsk litteratur. De senaste åren har erfarenheter som våra författare skaffat i utlandet, i kombination med den bosnisk-hercegovinska anden, språktraditionen och den starka kärleken för Hemlandet, producerat viktiga litterära verk. Vita liljors rike, som en av Bosnien och Hercegovinas vackraste sagor, tillhör förvisso dessa verk. Mehmed Pargan

DE VITA LILJORS RIKE

BOKGALLERI

RECENSIONER

ANDRA BÖCKER